Pier 39

Pier 39 Fisherman´s Wharf i San Francisco besökte jag 1986. Efter att deltagit på en Power Conference i San Diego drog jag upp till San Jose där en kompis tillfälligt arbetade och bodde hos honom ett par dagar. Vi gjorde utflykter bland annat till turistmagneten Fisherman´s Wharf i Frisco. Här ska man hålla hårt i plånboken för de står överallt de där som vill ha betalt för att bli fotograferade med the big American smile över hela ansiktet. Eller så är det nån gummiman som är utstyrd i någon fantastisk klädsel som försvinner bakom en minimal skylt om man inte först slänger till honom ett antal dollar. Vid Center Stage kan vem som helst ta sig upp på scenen och snacka om vad han vill. Det är trångt, folk precis överallt, efter nån timme har man fått nog. Då tar man sig förbi räcket mot havet och kollar in sjölejonen som leker där, och  frustar och dyker i och upp ur vattnet lite hur som helst.      

Carpe 

Folk som kollar

De tittar på det där stora fotografiet som lagts ut på plattan och som såg ut som ett stort hål i plattan om man stod i rätt vinkel, i somras nån gång. Blir ett uppehåll i bloggen nu nån vecka framåt, kanske lite mer. En del ombyggnationer i kroppen ska ske i dagarna. 

Centralen

Här är det ett vattenhål på Centralen där många passagerare har läskat sig med en öl eller ett glas vin, kanske bara en kaffe med bulle. Här väntar många på nästa tågdestination eller på någon annan kanhända. Man kan fundera på om här är många kunder när pendeltågen stannar på grund av tekniska fel eller rusar man till bussar, tunnelbanan för att ta sig hem från jobbet? Sådan var jag när jag deltog på arbetsmarknaden, inte sjutton hade man tid å sitta här å drälla! Näe hem till middan vet jag. Idag som retired skulle jag inte tveka att sätta mig ned och inmundiga ett glas med någon gyllene dryck uti och fördriva tiden tills trafiken kom igång igen och låta tankarna sväva fritt. 

Loppis

Sett på loppis. Hamnladans loppis i Norrtälje Hamn där finns mängder av gamla uttjänta saker. Skräp för somliga, det bästa av ting för andra. Själv hittar jag sällan något att ta med mig från loppisar. Ändå är det för det mesta lika roligt varje gång man slinker förbi ett loppis att titta in och uppleva lite nostalgi. Gamla bruksföremål har ju en tendens att bli retro när det gått tillräckligt lång tid. Sen är det onekligen tillfredsställande att inte alla gamla ting försvinner i avfallskvarnen i vårt slit och släng leverne.  

Ave

Haveri

Någon form av haveri var det, kanske växellådan. Gissar att bakre hjulen är låsta eftersom boggin monterades  ihop under bakhjulen för att sen pumpas upp så att bilens bakhjul lyftes upp från gatplanet. Sickna smarta grejer de har de där bilbärgarna. Såg ut som en dyr reparation. Bilägaren var från Lettland, av skyltningen att döma. Måste vara ett mardrömsläge och få ett sådant haveri utomlands, hur vet man vart man ska ringa för att få hjälp? Svedala kanske är bra i det läget eftersom de flesta av oss förstår engelska å så har vi telefonnumret 112 i hela Europa. Men tänk dig Frankrike i den här situationen, de har 112 de också tror jag men få vill prata engelska oavsett om de kan eller inte. Nä så är det, ska det ske ska det ske i Svedala. That´s for sure man!

Polaren GB stod i sitt hörn som vanligt och alltid lika glad hälsar han med en hand upp. Ett pendeltåg på väg in mot Centralen och dessutom enligt tidtabell. Är det inte lite märkligt att nu när de flesta har återvänt till sina arbeten efter välförtjänta semesterveckor. Så kommer efter bara några dagar tågförseningar på grund av olyckor, nedrivna ledningar you name it. Murphys Law gäller sannerligen för den spårbundna trafiken eller är det dåligt underhåll av material typ strömledare och strömavtagare till loken som är den största boven. Jag vet inte men nog håller jag det för det mest troliga.

Back in the sadel again.

Maskiner

Maskinräddarna det är ett bra folk det, räddar många gamla maskiner till eftervärlden, som annars hade skrotats. Hur många före detta raggare finns det inte som räddar gamla jänkarbilar från ett öde värre än skroten och renoverar upp dem till nästan nyskick. Inte att glömma Grålleklubben som har tror jag 60000 medlemmar? Samt att det fortfarande finns 30000 grålletraktorer som sköts som små linde barn och rullar på och visas upp på traktor möten över hela vårt långa land. Säga vad man vill men det är kul med gamla grejer.

Ave.

Kodak Hill

I tio år har Kodakhuset stått övergivet uppe på Kodak Hill. Hit flyttade Kodak 1967 efter att året innan ha förvärvat Hasselblads Fotografiska AB i Spånga. I första hand var det laboratoriet för filmframkallning som förlades hit. 1970 flyttade marknadsavdelningen från Stockholm hit och 1985 omlokaliserades huvudkontoret från Göteborg till Järfälla. Verksamheten bestod i försäljning och distribution av fotografiska artiklar samt framkallning och kopiering av film. Slutet av 90 talet blev det digitala fotot dominerande och film dalade kraftigt och därmed var den epoken slut på Kodak Hill. Kodak Hill övergavs helt år 2000 eller 2001. 

 Under unga år var jag frimärkssamlare, ett populärt sätt att få tag på frimärken var att hämta säckar med öppnade filmpåsar hos Kodak och plocka dem på frimärken. Det här fenomenet blev så stort att Kodak började ta betalt för säckarna. Business is always business. De här byggnaderna hade nog rivits för länge sedan om det inte varit för all den asbests som husets alla innerväggar var klätt med, till och med fasadens målarfärg innehöll asbest och det måste nog anses som ett unikum. Innebär en stor miljörisk att sanera en byggnad från asbest, definitivt farligt för den som gör jobbet.  

Snappisar

Snapshots Gamla Stan, augusti 2011, Pentax ME, Tri X vad mer att säga? 

Carpe...

Moderna

En besökare, många fotografier att bese. Undrar vad han tänker? När jag första gången såg utställningen "En annan historia" fotografier ur museets fotosamlingar upplevde jag att det var rätt många foton jag inte förstod eller kunde ta till mig. En tid senare fick jag möjlighet att delta på en guidad visning, då föll polletten ned och flera underliga motiv fick sin förklaring. En del bilder behöver en förklarande text emedan många andra redan i motivet visar vad fotografen vill framhäva. Behöver inte nödvändigtvis betyda att jag tycker att det är bra fotografi men det underlättar i alla fall. Sen tycker vi alla olika och upplever bilder efter vad vi tycer oss se i dem.

Carpe..

Snygging

Grisigt värre, långhårig sak. Har inte en aning om vadan detta är för sort av gris. Långhåriga och fläckiga är de. Trynet ser närmast ut som ett gammaldags elvägguttag. Den här är nog uppäten vid det här laget eller så finns han i delar i nån kyl. Borta är de i alla fall.

Hogfarm...