Runt Fatbursparken är det populärt med rundade former på en del hus.

Inte särskilt mycket som kommer in här på bloggen numera, beror på idetorka. Bilder produceras däremot i en jämn takt, inget kul att bara lada upp dem utan text. Det är å andra sidan mycket roligt att visa upp vad som kommer fram ur ljusmaskinen dock saknas den där textmaskinsdelen i hjärnkontoret. Nåja nu blev det ett par rader i alla fall.

Vid frukosten i morse vaknade jag till när radion sände en liten blänkare från gårdagens fotbollslandskamp mot Tyskland. Reportern lät som han skulle kvävas av sin egen exalterade röst när han skrek fram något gutturalt vid oavgjort målet antar jag. Denne reporter låter likadant vid alla spännande sporthändelser han refererar, mitt problem är att jag inte hör vad han säger när han blir så här våldsamt exalterad inte för att det gör något då jag bara lyssnar med ett halvt öra när det är sport. Kom att tänka på reportern när jag bläddrade bland bilderna och denna kom upp, conclusion hur nära är det hit när reportrar går upp i den allra högsta överväxeln?
Ave.

Gata upp och gata ned ute på stan, undrar hur många gånger jag gått där med kameran hängande och klar för att fånga något motiv som känns viktigt för stunden. Brukar inte vara så viktiga längre efter att jag sett på filmen eller om det är i form av ettor och nollor. Staden känns trots allt bäst exponerad med film, T-Max är favoriten just nu.