Vasa

Kolla in den här sista bilden, under bogspröt ser du en liten fyrkantig låda intill relingen som smalnar av nedåt. Finns en likadan på andra sidan. De här lådorna var Vasaskeppets skithus. Två ynka som skulle betjäna mer två hundra mans besättning. Hur fasen skulle de räcka till undrar jag. Måste ha varit rejäla köer till de muggarna, om nu skeppet skulle fått möjlighet att segla ut på den böljande blå. Nu blev det inte så, Vasa var i högsta grad ostabil. Vilket berodde på att Gustav II Adolf tvingade skeppsbyggaren att bygga ett skrytskepp med två kanondäck. Normalt hade ett skepp i Vasas storlek ett kanondäck med max 25 kanoner. Vasa bestyckades med 64 kanoner fördelade på två däck. Vasa behövde den dubbla barlasten mot vad den bestyckades med, hade så skett skulle vattennivån legat i i det närmsta i linje med första kanondäck. Varför minsta lutning av skeppet hade inneburit att havsvattnet strömmat in. Nu tullade man på barlasten vilket istället blev för lite av skeppet under vatten och för mycket ovan vattnet och båten rank och ostabil. Nu slapp i alla fall besättningen att skita på de där ynka muggarna i hårt väder, alltid nåt i tragedin.      

Redskapsbod

Här har det inte hänt mycket på länge. Behövde en tids uppehåll från den här bloggen för att ladda om batterierna eller hur jag nu ska uttrycka mig. Det här huset skrev jag att jag skulle återkomma om när jag luskat i dess historia. Nu vet jag att det tillhörde Skogsmästare Strand och var hans redskapsbod. Denne gentleman hade ansvaret för skogarna på Järvafältet åt Försvaret mellan åren 1927 till 1963. Här hade han sitt trädgårdsland och verktygen för dess arbete förvarade han i redskapsboden antar jag. Senare lät han bygga ett trefamiljs radhus intill för sina söner och sig själv. Hade jag flyttat till området tidigare kanske jag kunde haft möjligheten att träffa skogsmästaren in person. Han föddes nämligen i slutet av 1890 talet och blev över hundra år gammal. Strand skrev också en bok om sina " Hågkomster från Järvafältet"! 

Ave.