Pyspunka på arbetsmaskinen kanske, då ringer de efter en rullande däckverkstad som fixar däcket snabbt och behändigt. Man kan undra om det vore nåt att kalla på vid en eventuell punka på privatbilen? Förmodligen mycket dyrt. För nåt år sedan fick jag en skruv in i ett av min bils däck. Kärran är försedd med en elektrisk pump och med den kunde jag fylla på luft i däcket som höll trycket i cirka tre timmer. Fanns gott om tid att ta sig till däckdoktorn för lagning av detsamma.
Alla gånger ett billigare alternativ än ovanstående. Var ett tag sen jag la in något på sidan. Kroknade lite när jag såg att de flesta besöken utgjordes av någon sorts statistiksidor i USA som höjde besöksfrekvensen långt ovan normalt. Varför gör de så kan man undra? De verkar ha försvunnit nu när jag avhållt mig från inlägg. Kanske kommer tillbaka i och med det här inlägget, hoppas inte.
Ave
Fotomässan ja, den har det antagligen skrivits spaltmeter om redan i bloggar, på Fotosidan och andra medier. Gick dit på öppningsdagen utan högt ställda förväntningar. Tog det för vad det är, visade sig vara en lyckad inställning. Det roligaste var att kolla in folk när de stod och klämde på ljusburkarna, det finns sug i de där burkarna helt klart. Ska erkännas att jag själv klämde flera gånger på en speciell ljusapparat som jag känner ett oerhört sug efter att äga. Ett eventuellt köp kommer att ligga i långbänk ett bra tag innan beslut tas om det ens tas. Av bilder på fotoutställningsdelen gjorde Rock-Emmas bilder på Kristian Gidlund kamp mot cancern starkast intryck på mig av alla bilder. Peter Gerdehags bildvisning och föredrag om Kokvinnorna och Hästmannen var en upplevelse utöver det vanliga, jäkligt bra således.
Ave
Bilderna speglar hur jag tycker att det känns just nu i november, mörkt. Normal tid att lämna sängen på morgonen så är det fortfarande kvällsmörker ute. Sen lämnar ljuset oss redan runt klockan 16.00 och inte får vi särskilt många tillfällen för D-vitamin intag i form av solsken heller. Vad jag förstår så ger solen ingenting i den vägen den här årstiden på våra breddgrader i fall den skulle få för sig att visa sig. Så du käkar väl D vitaminer? I dag får det bli lite fotoninjektioner på Fotomässan.
Ave
Snart är det tomtedags är ni medvetna om det? Dags att sota skorstenspipan således så tomtis inte blir alltör nedskitad vid passagen ned genom pipan. Å hur f-n gör tomtis för att komma ned genom rökpipan? Tänk dig en 100 kg rundlätt man med rondör som ska genom där, han måste nog nästan bli så liten som en liten teskedsgumma för att genomföra den bedriften. Eller har den listige gamla tomtegubben en dyrk å tar sig in som en tjuv om natten. Det är nåt fuffens med tomten hävdar jag bestämt.
Ave
Såg den här streetsingern förra sommaren på Drottninggatan. Är det fler än jag som kommer att tänka på den engelska färgstarke gatumusikanten Don Partridge som var bosatt i Stockholm på 70 talet. Partridge höll till runt i kring Sergels Torg men syntes också i förorterna. Åtminstone i Vällingby där jag såg honom ett antal gånger. Partridge blev haffad av polisen då gatumusikanter var förbjudet vid den tiden. Gamle statsministern Fälldin engagerade sig och bidrog till att "Lex Partridge" skapades och därefter var det fritt fram för gatumusiker. Om du kollar på killen i bild så har han i stort detsamma i instrumentväg som partridge hade.
Ave
Ibland står portar till innergårdar öppna inne i den stora staden, inte ofta men nån gång i bland och då passar jag på att kolla in om jag råkar ha vägarna förbi, ren tur de få gånger det händer. Det är lite anno dazumal där inne, som om tiden saktats ned en aning. Tänker mig att i början på 1900 talet höll hantverkare till i de låga byggnaderna, känns i alla fall som ett troligt scenario. Här fanns kanske också häst och vagn ett nog så viktigt redskap för hantverkare för leverans av varor och kanske också för hämtning av tillverkningsmaterial. Ja du ser hur tankarna rullar runt i huvudet på mig.
Ave
Har ni läst om kapten Svartskägg som härjade i Karibiska havet på 1700 talet? Fynd från Svartskäggs skepp Queen Anne's Revenge har i dagarna bärgats och det har visat sig att tre av de bärgade kanonerna är svensktillverkade närmare bestämt på Erendahls Bruk i Sörmland (Gnesta) år 1713. Sverige var tydligen duktiga på att exportera krigsvapen redan på 1700 talet en tradition vi fortsatt med in i neutralitetens tecken. Historien upprepar sig kan man säga. Svartskägg var den mest fruktade sjörövaren vid den här tiden, enligt Wiki hade han mer än tretton alias, bland annat Havsdjävulen.
Ett annat svartskägg det snackades om i avisorna igår var Åkessons tårta som han fick slängd i ansiktet av en dam som inte delade hans politiska åsikter. Oavsett vilken politisk åsikt man har tycker jag inte det är OK att kasta tårtor i facet på vem dat vara månde i en demokrati. Vad avisorna inte nämde var att SD blev utbuade av folket och fann för gott att lämna Nytorget. Det däremot tycker jag är helt OK.
Ave
Gubbdagis finns det flera av, bland annat Clas i Sjön, märkligt vilken dragningskraft de här butikerna har på speciellt det manliga släktet. Är själv inget undantag, intresset för tekniska prylar började i barndomen med det första mekanot vill jag minnas. Följt av den där reverse engineering perioden då jag plockade ned gamla uttjänta radioapparater (rörbestyckade sådana) i dess minsta komponentdelar. I mitt pojkrum fanns det en ganska stor låda med radiodelar. En mindre del av dessa blev använda i enklare radiokonstruktioner och kraftdelar till desamma. Vem minns inte Deltron där vi kunde köpa surplus i form av uttjänta militära fältmottagare från andra världskriget. De utnyttjade kortvågsbandet som täckte sjöfartsradio, radioamatörband och en hel del till. Inte fanken kan väl Ifåns och liknande moderna prylar skänka samma upptäckarglädje som förr då vi fick en inblick i själva det innersta i teknikprylarna, har svårt att tro det. En av gentlemännen här i bild har ett stor intresse för LED-lampans utveckling och testar alla nya varianter som kommer ut på marknaden. Utan hans köp skulle försäljningsstatistiken för LED:ar förändras en del.
Siences på er.
Nu har det hänt det som alla har förstått att det skulle hända! Freinds Arena är till salu.
Arenan går med hundratals miljoner i förlust sägs det. Hur mycket i förlust det andra tempelbygget bredvid Globen går vet vi inte ännu. Den har precis invigts och då går den så klart med förväntad förlust. Dock skulle jag tro att om cirka ett år så vill Tele2 Arena ägarna också sälja. Fina gamla Råsunda stadion är bara en grusfläck idag, den var nog betald och kostade inte ens en spottstyver i drift jämfört med de nybyggda templen gissar jag. Men marken där Råsunda Stadion stod ska vi gissa att den är värd många miljardklipp. Några tjänar enorma summor på byggena och andra sitter med skägget i brevlådan idag.
Ave
Bara ett par bilder som jag tycker att NSA och FRA ska skita i att lagra. Inget mer at säga om det.
Ave
Kan det vara båtens kapten, här blev jag tvungen att inhämta lite kunskap. För det heter sjökapten och en sådan har rätt att tjänstgöra som befälhavare på alla fartyg i geografiskt obegränsad fart. I en korrekt mening så heter de alltså befälhavare. Men för att återgå till mannen i bild så har han tycker jag typisk framtoning för en befälhavare med kikaren i sikte på horisonten. Inga isberg i sikte, jag tror att han för tillfället är civilklädd och att någon styrman där uppe på bryggan rattar skeppet med joysticken. Kom inte och säg sen att jag inte har fantasi.
Ten four and out.
Det här är Hans T Dahlskog pensionerad pressfotograf, vilket han var verksam som i 40 år.
Pressens bild som numera heter Scanpix där höll Hans till. Om du skulle drista dig att titta på foton på kända personer och händelser kommer du se att många av dessa är tagna av Hans T Dahlskog. De senaste åren har han haft Hötorget som ett projekt att dokumentera, efter att ha tagit 3900 exponeringar återstod till slut 33 bilder som i våras visades på
Stadmuseet. Själv mötte jag honom när jag och en annan fotonörd fikade vid Konserthuset. När gentlemannen såg att vi var kamera behängda inledde han en längre pratstund med oss. Som syns på bilden halade han upp en packe bilder av vilka vi fick ett vardera.
Sådana roliga episoder kan inträffa bara av att ha en kamera hängandes runt halsen.
Fota bör man annars......
Ett par nedslag i den verkliga vardagen tänkte jag kalla de här bilderna i brist på något bättre. Hur som helst vardagliga händelser handlar det om, ser ju vem som helst lätt som en plätt.
Du ser det finns olika sorters barer att hänga på. Inomhus ser lite mysigare ut än trappbaren i mina ögon. Lägga upp armbågen på barskänken och greppa ett gott glas vin eller en skummande öl nån gång ibland det är livskvalite tycker jag. Tror jag de flesta skriver under på särskilt under de lungna timmarna. Sent på kvällen då sorlet stiger över taknocken och du behöver öronproppar för att inte få tinitus, då syns inte jag till på lokalen. Det är naturligtvis fråga om ålder, inte sjutton trivs en yngling i lugn och ro nä då ska det vara tjo och tjim och inget annat. Men serverar de livemusik på kvällningen då är jag med sörru.
Ave
Undrar om inte alla fyra är filosofer, jag menar killen i vilstolen i gränden sitter alla gånger och vardagsfilosoferar. Kidsen studerar säkerligen något spel som kräver lite tankemöda så det får gå för filosofi det med. Den skäggprydde herren är det ingen tvekan om att det är någon form av visdomsord som det handlar om. Nu såg jag honom från en oändlig kö till visningen av Citybanans tunneldel mellan Södra Station och ned till Södermälarstrand. Två och en halv timme i kö för att till slut komma in var på gränsen till martyrskap och lite visdomsord från filosofen hade säkert fått kötiden att kännas lite mindre påfrestande.
Ave
Reklam för Comvic på Centralen, det måste vara ett nytt grepp att anlita operasångare för att förmedla fördelar för oss som eventuella kunder. Inga svåra stycken utan lättillgängliga sådana, ganska underhållande trots min aversion mot all reklam som sköljs över oss dagligen. Ta bara de reklamfinansierade TV-kanalerna med tre till fyra reklaminslag per timme under en filmvisning. Hur fan orkar folk se på filmer under dessa omständigheter. Väljs fetbort av mig, då hyr jag hellre en rulle via video on demand. Bara ett aber med det jag vet ingenting om filmer numera, så det gäller att källforska för att få ett hum om filmen innehåller vad jag önskar.
That´s all man.
Tomten i gamla stan han är alltid på plats, året runt sitter han utanför tomtebutiken oavsett väder. Att jag har en stor lust för att ströva i gamla stan framgår nog av antalet bilder därifrån här i min lilla spalt. I Ggmla stan finns unika miljöer och nästan alltid folk i rörelse. En bild blir för mig mer levande med inslag av människor på väg någonstans eller kanske betraktande ett skyltfönster. Kort sagt bara de finns med i bild känns den mer motiverad för mig.
Ave
Det är i hörnen det händer på gatorna, ofta finner man någon typ av butik med entreen i ett gatuhörn. Här träffas folk av en slump på väg till eller från butiken och snack uppstår, det ena och det andra ventileras. Efter snacket skiljs man åt och går vidare till vart man nu var på väg.
Ave
Rätt ung tunnelbaneförare, men hon har utan tvekan rätt handgrepp och uppmärksamheten rakt framåt. Har hon tur slipper hon se de där lösa rälsbitarna vi hört rapporteras så mycket om de sista dagarna. En dragster under beundran av en ung man med stort intresse för bilar. Speciellt lite sportigare bilar, typ Lamborghini, Maserati, den typen av fordon som går att köra med på vägarna. En dragster är väl mer att betrakta som ett vrålande muskelpaket för väldigt korta resor.
Ave
Redan oktober det gick lite för fort att hamna där tycker jag. Kallt som f-n är det också, under nollan nu på morgonen. Frost på blad och växtligheterna kämpar en överlevnadskamp som de inom en liten tid kommer att förlora. Å andra sidan det är livets gång här på klotet nu är det dags att börja om, ut med det gamla för att få nytt till våren. Men så såg jag något positivt i nån blaska att det nästa vecka kan bli brittsommar med temperaturer runt 15 grader plus? Tror jag inte förrän jag sett bevis på termometerns utslag.
Ave
Fotografer ur olika perspektiv, den övre visar en mäklarfotograf som plåtar en lägenhet från utsidan? Det märkliga är att husfasaden har inga balkonger eller annat iögonfallande. Den kameran bör vara försedd med antiskakfunktion tänker jag i min teknikerskalle. Nedre bilden är en SVT fotograf filmandes något programinslag. Filmaren gick stadigt baklänges medans han filmade, imponerande hur klarar han att hålla kameran stilla? Kan det vara antiskak som räddar den typen av filmning eller är det av ren skicklighet av filmaren som det blir bra. Tror nog mest på det sist nämnda.
Ave
De växer upp som svampar ur jorden de nya husen i Barkarbystaden. Bygget sker på det gamla anrika flygfältet F8 som faktiskt i år firar 100 år som flygfält. Fast just nu är det inte mycket kvar av landningsbanan och än mindre blir det framöver. Dock existerar fortfarande halva landningsbanan och där händer mycket kul, modellplansflygare som utför hisnande konster med sina maskiner. En och annan biker som testar sina maskiner genom att köra på bakhjulet och andra roliga trix. En massa pengar kostar nybygget 20 mille hörde jag, nä inte miljoner utan miljarder! Tror inte det räcker i slutändan, estimerade kostnader brukar stiga linjärt när det kommer till slutfasen.
Ten four and out.
Där borta i skogsbrynet syns ett gammalt hus, säkert ett gammalt torp som för
inte för allt för länge sedan kanske brukades av en torparfamilj. Ett liv vi i dag inte
har en susning om hur strävsamt de levde. Fortsätter man vägen fram dyker
snart ett par hus till upp. Bland annat det huset där den unge mannen fann sin
snickerboa i vedboden. Det stämmer ganska bra vedbod och snickerboa var
ofta kombinerade på samma ställe. Ja nu fantiserar jag eftersom jag inte egentligen
har bra kunskap om detta. Men i detta fallet så stämmer det i alla fall.
När den första kassunen av tre stycken för den nya Citybanan sänktes ned i Riddarfjärden i våras gick smartfånerna varma bland de som var inblandade i sänkningen, som synes på gubbsen ovan. Det äldre paret kan man undra vad de gör, min tanke är att de stannade till för att kunna höra bättre vad den andre säger eftersom det blåser. Kan vara så, titta bara på mannens yviga hårman som blåser fram och täcker det mesta av ansiktet.
Elementärt Watts sa Sherlock.
Ave
I dag är det blankt vad det gäller text, alltså bara två bilder för er att glo en stund på.
Jo förresten en sak kom jag på och det är att många snaps som jag tar, egentligen
det mesta tycker jag är skräp. Men så dristar jag mig till att konvertera dem till svartvitt
och vips talar bilden till mig, ja långt ifrån alla men ändå rätt många. Precis som att färgen
liksom ger för många intryck och huvudintrycket försvinner i massan av färger.
Detta kanske bara gäller mig vad vet jag?
Ave
Lutande fotografen på Åland och en liten flicka som hittat en godbit i fyndlådan. Fanns ett par negativ till från Ålandsloppisen och inte vill jag undanhålla er det tvivelaktiga nöjet att få beskåda dom också. Fota med mobilen gör även jag nån gång ibland oftast för att bifoga en bild i ett SMS. Men handen på hjärtat att fota som den äldre herrn här ovan är ju egentligen helt befänkt med tanke på att kunna hålla mobilen i ett stabilt läge är näst intill omöjligt. Att det fungerar beror nog på att bilden exponeras med en snabb exponeringstid. Nu blir mobilkamerorna bättre och bättre trots att de fortfarande är försedda plastlinser som rent tekniskt borde minska bildkavaliteten. Jag bara väntar på att mobilerna blir försedda med antiskak funktion. Riktig sökare att sätta på mobilen finns redan för en del fabrikat och då kan vi börja prata möjlighet att hålla mobilen stabilt. Men inte fasiken ger en mobilkamera den minsta känsla av kamera. Nä ska vi ta bilder då är det bara en riktig kamera som gäller, i alla fall för mig. Andra må tycka annorlunda.
Ave
